|
|
||||||||||||||||||||||
|
(Kan förstoras, klicka på bilden) Slusskammaren sedd framifrån med bottensparrar och sidosträvor samt den nedre slussporten med infästningar. I slussporten är infällda två slussluckor samt stentyngder för motverka slussportens flytkraft då den fälls. Källa Castensson, R., 2007
|
Den 13 juli 1810 sammanträdde kanalbolagets aktieägare varefter direktionen meddelade att Kinda kanal var färdig att tas i bruk. Kinda kanalbolag förfogade nu över den efterlängtade vattenleden från Horn till Labbenäs avsedd för fartyg eller timmerflottar med fem fots djupgående och fem alnars bredd. (1 aln = 2 fot = 0,59 meter)
Bakgrunden till kanalbygget Kinda kanalidén väcktes i mitten av 1700-talet. Det var då idén om en ”båtled” första gången togs upp formellt. Det skedde vid ett sammanträde i Linköping 16-19 januari 1751. Landshövding Gustaf Adolph Lagerfelt hade samlat länets deputerade. Bland sammanträdeshandlingarna fanns en promemoria ”Om en canals och båtleds inrättande i Stångs åer”. En sådan anläggning skulle påtagligt förbättra möjligheterna för skogbruket i den södra länsdelen. Under denna tid som blomstrade kanalbyggandet i Europa och kanalerna band samman råvarubaser med produktionsställen och avsättningsmarknader. Kinda Kanal skullepå samma sätt knyta samman den skogrika Kinda-Ydrebygden med den skogfattiga slättbygden. 1810 blev idén verklighet. I norr skedde omlastning till/från häst och vagn vid Labbenäs för sträckan till och från Linköping. Avbrottet Felberäkningar av slussens hållfasthet medförde att vårfloden 1813 raserade slussen och därmed orsakade stopp i kanaltrafiken som enbart varit igång under två år. Kort efter att slussen vid Brokind störtat samman gick kanalbolaget i konkurs. Det skulle dröja närmare 40 år innan man på allvar återupptog planerna på en kanal. Den nya sträckningen av Kinda Kanal kom att i huvudsak följa Stångåns naturliga vattendrag utom i den södra delen mellan Stora Rängen och Hovetorp vilken helt måste grävas. Kanalens fortsättning längs Stångån upp mot Linköping medförde att ytterligare ett tiotal slussar måste anläggas vid Stångåns forsar.
Från 1940-talets mitt och fram till idag är trafiken utmed Kinda Kanal främst en rik och kulturhistoiskt intressant upplevelse. Fritt ur: Castensson, KKV:s historik, kanalbolagets dokument mm Läs mer: – historisk-geografisk beskrivning av Kinda kanals tillkomst och anknytning till utvecklingen av Sveriges infrastruktursystem Reinhold Castensson, Inst. för Tema Vatten, Linköpings universitet.
Kinda kanalforskning vid Linköpings universitet Mer om Kinda Kanal |
(Kan förstoras, klicka på bilden) Åkerréns slusskonstruktion i trä sedd från sidan och uppifrån – en ” slusspråm” med två fallande slussluckor byggd i Brokind 1805. Källa Castensson, R., 2007.
|
||||||||||||||||||||