År

Händelse

1600-talet

Idéer om att förbättra seglingsmöjligheterna i Stångån genom att rensa upp grunda partier.

1751

Landshövding Gustaf Adolf Lagerfelt höll möte med representanter för de fyra stånden om "En canals och båtleds upprättande i Stångs åen".

1752

Landshövding Lagerfelt skickar en skrivelse till Kungl. Maj:t där han berättar att han uppdragit åt lantmätaren Nils Linbeck att upprätta en karta över en tänkbar båtled.

 1755

Kostnaderna för att bygga en kanal från Horn till Labbenäs vid Stora Rängens norra ände med en sluss vid Brokind, upprensning vid Kvilla och Linnäs vid Rimforsa uppskattades till 3000 daler silvermynt.

1756

Kungl. Maj:t meddelar att "förslaget till alla delar gillas och fastställs".

Andra halvan av 1700-talet

Nya utredningar och beslutsvånda försenar kanalbygget. Finansieringsproblem och frågor om ålfisket samt sjösänkningar komplicerar planerna. Planer på att sammanbinda Stångån och Emån och därmed få an båtförbindelse mellan Linköping och Kalmar kommer också upp.

Göta Kanal tar upp en stor del av riksdagens arbete kring kanaler och är viktigare än Kinda Kanal.

1792

Riksdagsman Peter Göransson, Kinda och Ydre härader, skrev till Kungl. Maj:t om problemet med översvämningar utmed sjöarna. Uppdämningar var gjorda för ålfiske och kvarnar.

1793

Lantmätaren Mattias Wallberg gör en undersökning i området beordrad av landshövding Fredrik Georg Strömfelt.

Greve Melcher Falkenberg på Brokind sammanfattar:

"..lättaste och genaste vägen utvägen till vattenskadans afvändande, tillika med efterlängtade canalens öppning wid Brokind och Qwille, hvarmedels 2:ne betydlige förmoner winnas, wattenskada förkommes och båtfart winnes ifrån aflägnaste skogsbygd".

1797

Erik af Wetterstedt ombads att pro­jektera en kanal mellan Åsunden och Roxen.

Ledande representanter för Linköping skriver till Kungl. Maj:t och understryker behovet av effektiva transporter främst av virke och byggnadsmaterial till den växande staden.

1799

Planen modifierades till att avse en kanal mellan Åsunden och Stora Rängen. Kostnaden uppskattades till 9544 Riksdaler Banco.

Kungl. Maj:t uppdrog åt Landshövding Strömfelt att:
"...höra wederbörande om nödiga anstalter till den nämnda durchfartens företagande och werkställande samt om sättet att till winnande deraf genom subscriptioner eller huru dem lämpligast synes, nödig fond uptaga i och för werkets fullbordande".

Privilegium utfärdades för det bolag som skulle stå för båtledens utförande.

1801

Kungl. Maj:t fasställer regler för bolaget
Det är svårt att finna finansiärer till kanalbygget. Kungörelser upplästes flera gånger i kyrkorna med uppmaning till innevånarna att teckna sig för aktier.

1802

Olof Åkerréhn knyts till kanalprojektet för att leda det hela. Han var dock verksam vid många andra byggnadsarbete i landet och meddelade att han ej kunde närvara vid bygget vid andra tillfällen än när han påkallades för att leda arbetet.

Kungl. Maj:t biföll direktionens begäran om arbetsmanskap, byggnadsmateriel samt krut ur kronans förråd.

1803

Kvilla sluss började byggas på land som en trälåda med öppningsbara gavlar som senare  skulle sjösättas och förankras i ån med stenkistor.

1804

Slussen vid Kvilla sjösattes och besiktigades.

1805

Slussbygget vid Brokind tar sin början.

1807

Slussbygget i Brokind färdigställdes.

I december skadades slussen av vatten som spolade bort grusfyllning under den.

1809

Slussen i Brokind reparerades. Det dröjde till nu då kanalbyggmästare Åkerréhn ej var på plats samt att det var svårt att få tag på arbetsfolk på grund av Finska kriget.

1810

Kanalen kunde öppnas efter 9200 dagsverken. En sluss i Brokind och en i Kvilla.

Båtar med 4,5 fots djup och 5 alnars bredd kunde trafikera kanalen från Horn till Labbenäs.

1812

Kanalen utnyttjades lite. En kungörelse uppmanade de boende utmed kanalen att använda kanalen. Direktionen skrev till Kungl. Maj:t och anmälde att man ej hade medel att driva kanalen utan stöd från staten.

1813

Slussen i Brokind raserades vid passage av en större båt från Västerby på grund av slarv vid byggandet. Slussen var inte byggd efter Åkerréhns ritningar.

1810 - 1820-talen

Kanalbolaget hade inte medel att reparera slussen i Brokind. Kungl. Maj:t ville vänta tills Göta Kanal var färdigbyggd för att kunna dra erfarenheter därifrån om byggnadsmetoder.

1830 - 1840-talen

Kungl. Maj:t överlämnade 1833 inneliggande handlingar till Storamiralsämbetet för handläggning. Dessa efterhörde vad Göta Kanal gjort i ärendet. Göta Kanal meddelade att man endast biträtt med två ingenjörer, som hade studerat planer på sjösänkningar söder om Åsunden.

Vidare så utreddes i omgångar anläggande av flottled från Storebro genom upprensning av Stångån samt sänkning av ett antal sjöar. Slutligen kom man dock fram till att det inte skulle vara lönsamt utan man skulle begränsa sig till Åsunden i söder.

1850-1851

Tankar fanns i en motion i riksdagen att förlänga kanalen till Vimmerby samt sammanbinda Åsunden med Sommen. Motionen avslogs.

1852

Möte i Rimforsa tog på allvar på nytt upp frågan om att sätta kanalen i stånd samt sänka vattennivån i sjöarna.

General Johan Fredrik Boy på Stafsätter, Kapten Axel Pauli på Föllingsö och
Riksdagsmannen Lars Magnus Knutsson från Västra Eneby blev ny direktion i båtledsföretaget.

1854

Nytt förslag till sjösänkning och kanalbygge framlades av Gerhard de Geer:

Stora Rengen skulle sänkas med 5,6 fot (1,7m)
Lilla Rengen 7 fot (2,1m)
Järnlunden 6 fot (1.8m)
Åsunden, Ämmern, Nimmern och Striern 6,3 fot (1,9m)

Endast en sluss vid Brokind var nödvändig. Kvilla kvarn måste rivas.

Totalkostnaden uppskattades till 252 900 riksdaler riksmynt.

Riksdagen beviljade de begärda lånen och fasställde de Geers förslag till sjösänkningar.

1855

Arbetena på sjösänkningarna kom igång.

1856

Kostnadsfördyringar medförde att anslagna medel inte räckte på långa vägar.

1856 - 1860

Finansieringsproblem medförde nya motioner i riksdagen och nya lån. Parallellt diskuterades kanalens förlängning in till Linköping och även söderut till Vimmerby.

1861

Trafiken mellan Horn och Labbenäs kom igång trots att kanalen inte var färdigbyggd. S/S General Boy trafikerade kanalen.

1862

Kanaltrafiken tog ej den fart bolaget hade räknat med till stor del beroende på svårigheterna med transporter mellan Labbenäs och Linköping. Bolaget gjorde framställan till Kungl. Maj:t om stöd för en förlängning av kanalen in till Linköping och med anslutning till Göta kanal.

Aktieteckning startade för ett nytt bolag för att för­länga kanalen till Linköping och Roxen.

1863

Kanalen slutbesiktigades i november.

Kost­naden uppgick dock till 525 000 riksdaler riksmynt av vilka ca 80 000 föll på kanalen och resten på sjösänkning­arna.

Det nya bolagets bolagsordning fastställdes av Kungl. Maj:t liksom kostnadsförslag och arbetsplan. Kostnaden var beräknad till 1 388 584 riksdaler silvermynt.

1864

Det nya bolaget var färdigbildat med Göta kanal, Linköpings stad samt ett antal privata som aktieägare.

1865

Arbetet på den nya kanalen påbörj­ades.

1869

Kanalen färdig fram till Hovetorp. General Boy förlängde sina turer.

1871

Seglationen påbörjades på hela sträckan till Linköping.

1872

Kinda Kanal inspekterades och certifierades den 21 september.

"...kanalarbetet, med slussar, broar och därtill hörande arbeten var fullbordat på ett i alla avseenden högst förtjänstfullt sätt med flera tillägg och tekniska förbättringar av anläggningarna."

1873

Kung Oscar II reser på kanalen från Linköping till Brokind som en del i sin Eriksgata.

1871 - 1902

Den egentliga kanalepoken. Sågverk och hyvlerier anlades vid sjöarna. Virke transporterades på kanalen.

1888

S/S Kinda sätts i trafik på kanalen. Kinda skulle senare bli ett av världens äldsta träångfartyg.

1896

Nya Kinda sätts i trafik.

1902

Östra Centralbanan öppnas. Konkurrensen från järnvägen för passagerartrafiken blir svår för kanalen.

1902 - 1923

I början sjönk kanalinkomsterna men steg igen under och efter första världskriget.

1923

Toppåret för kanalintäkter på 71 593 kronor. Därefter sjönk kanalintäkterna i snabb takt.

1924 - 1935

Konkurrensen från järnväg och lastbilar ökade alltmer och trafiken minskade.

1935

Ett ras i kanalen inträffade vid Nykvarn.

1936

Linköpings stad bekostar reparationen efter raset vid Nykvarn.

Kanalbolaget försattes i konkurs av Riksgäldskontoret då bolaget ej kunnat betala av på lånen. Konkursboet fortsatte trafiken.

1938

Bolaget annonserade att trafiken skulle inställas från och med år 1939.

1939

Stadsfullmäktige i Linköping tog beslutade att delta i bildandet av ett nytt bolag tillsammans med Landskommunerna och Göta Kanal, AB Kinda Båtled.

Det nya bolaget övertog hela kanalen utom slussarna vid Nykvarn och Tannefors, vilka förvärvades av Linköpings stad.

1940 - 1945

Andra världskriget medförde ett uppsving på kanaltrafiken för att sedan nästan helt upphöra utom för fritidstrafik.

1944

En vattendom beviljade Linköpings stad rätten att bygga två fasta broar över kanalen med en segelfri höjd på 5,5 m. Det gällde främst Drottningbron. Överenskommelse träffades med S/S Kinda om ersättning för ombyggnad av fartyget för att kunna passera under bron.

1950

Inför bolagsstämman förbereddes likvidation av bolaget, men majoritet för förslaget kunde ej uppnås.

1951

Frågan om likvidation togs upp igen, men avslogs av bolagsstämman. För att sanera ekonomin sades all personal upp för att träffa nya överenskommelser om ersättning för arbetet. Tjänstebostäderna fick behållas.

1950-talet

Trafiken mycket liten.

1957

Vattendomstolen beviljar Linköpings stad och vägförvaltningen rätt att bygga  fasta broar över kanalen med en lägsta höjd på 3,09 m.

Kinda trafikerar kanalen en sista sommar.

1960

M/S Kind startar trafiken på kanalen. Kind är en ombyggd flodspruta från Stockholm.

1963

Landstinget, Linköpings kommun och Kinda kommun tar över kanalen.

1963

Kinda Kanals Vänner bildas på ini­tiativ av bl.a. Landhövding Per Eckerberg och direktör Olle Wahlbeck.

1971

Kinda Kanals 100-årsjubileum firas med bl. a. Prinsessan Christina.

1980-talet

Fortsatt satsning på båtturism.

1990-talet

Investringar gjordes för förbättringar i hamnområdet och kanalen i Linköping.

2000-talet

Fortsatt underhåll av kanalen.

Total nivåskillnad

52,8 m

Antal slussar

15

Längd

90 km / 48,6 Nautiska mil

Grävd kanal

6 km

Segelfri höjd

3,09 m

Största båtstorlek

24 x 4,5 m

Största djupgående

1,5 m

Slussar

Nivåskillnad

Antal slussteg

Nykvarn

2,8 m

1

Tannefors

10,5 m

3

Hackefors

6,8 m

1

Hjulsbro

0,2 m

1

Slattefors

3,2 m

1

Sturefors

3,2 m

1

Hamra

8,9 m

2

Hovetorp

15,8 m

3+1

Brokind

1,6 m

1