

Slusskammaren sedd framifrån med bottensparrar och sidosträvor samt den nedre slussporten med infästningar. I slussporten är infällda två slussluckor samt stentyngder för motverka slussportens flytkraft då den fälls.
Källa Castensson, R., 2007

(Kan förstoras, klicka på bilden)
Åkerréns slusskonstruktion i trä sedd från sidan och uppifrån – en ” slusspråm” med två fallande slussluckor byggd i Brokind 1805.
Källa Castensson, R., 2007.
Den 13 juli 1810 sammanträdde kanalbolagets aktieägare varefter direktionen meddelade att Kinda kanal var färdig att tas i bruk. Kinda kanalbolag förfogade nu över den efterlängtade vattenleden från Horn till Labbenäs avsedd för fartyg eller timmerflottar med fem fots djupgående och fem alnars bredd. (1 aln = 2 fot = 0,59 meter)
1802
Olof Åkerréhn knyts till kanalprojektet för att leda det hela. Han var dock verksam vid många andra byggnadsarbete i landet och meddelade att han ej kunde närvara vid bygget vid andra tillfällen än när han påkallades för att leda arbetet.
Kungl. Maj:t biföll direktionens begäran om arbetsmanskap, byggnadsmateriel samt krut ur kronans förråd.
1803
Kvilla sluss började byggas på land som en trälåda med öppningsbara gavlar som senare skulle sjösättas och förankras i ån med stenkistor.
1804
Slussen vid Kvilla sjösattes och besiktigades.
1805
Slussbygget vid Brokind tar sin början.
1807
Slussbygget i Brokind färdigställdes.
I december skadades slussen av vatten som spolade bort grusfyllning under den.
1809
Slussen i Brokind reparerades. Det dröjde till nu då kanalbyggmästare Åkerréhn ej var på plats samt att det var svårt att få tag på arbetsfolk på grund av Finska kriget.
1810
Kanalen kunde öppnas efter 9200 dagsverken. En sluss i Brokind och en i Kvilla.
Båtar med 4,5 fots djup och 5 alnars bredd kunde trafikera kanalen från Horn till Labbenäs.
Bakgrunden till kanalbygget
Kinda kanalidén väcktes i mitten av 1700-
En sådan anläggning skulle påtagligt förbättra möjligheterna för skogbruket i den södra länsdelen. Under denna tid som blomstrade kanalbyggandet i Europa och kanalerna band samman råvarubaser med produktionsställen och avsättningsmarknader.
Kinda Kanal skullepå samma sätt knyta samman den skogrika Kinda-
I norr skedde omlastning till/från häst och vagn vid Labbenäs för sträckan till och från Linköping.
Avbrottet
Felberäkningar av slussens hållfasthet medförde att vårfloden 1813 raserade slussen och därmed orsakade stopp i kanaltrafiken som enbart varit igång under två år. Kort efter att slussen vid Brokind störtat samman gick kanalbolaget i konkurs.
Det skulle dröja närmare 40 år innan man på allvar återupptog planerna på en kanal. Den nya sträckningen av Kinda Kanal kom att i huvudsak följa Stångåns naturliga vattendrag utom i den södra delen mellan Stora Rängen och Hovetorp vilken helt måste grävas. Kanalens fortsättning längs Stångån upp mot Linköping medförde att ytterligare ett tiotal slussar måste anläggas vid Stångåns forsar.
1871
Seglationen påbörjades på hela sträckan till Linköping.
1872
Kinda Kanal inspekterades och certifierades den 21 september.
"...kanalarbetet, med slussar, broar och därtill hörande arbeten var fullbordat på ett i alla avseenden högst förtjänstfullt sätt med flera tillägg och tekniska förbättringar av anläggningarna."
Från 1940-
Fritt ur: Castensson, KKV:s historik, kanalbolagets dokument mm
Läs mer:
– historisk-
Kinda kanalforskning vid Linköpings universitet
(Kan förstoras, klicka på bilden)
c